Hejsan hoppsan bloggen! Hoppsan var någonting som jag ropade i helgen också i samma veva som jag och sonen var ute på tomten och kickade boll. Han har börjat få till en riktigt bra högerfot och det fick fönsterrutan känna på. Men nu efter ett samtal till ett glasmästeri i Lund så ska det snart vara åtgärdat. Som ni förstår så var det en ruta som gick sönder i samband med att vi spelade fotboll, men det var inte riktigt vilken ruta som helst utan det var en av de stora rutorna till uterummet. Med våran stora tomt så har vi en ganska bra yta att slå lite crossbollar på, men det innebär också att bollen flyger i luften. Det krävs mer kraft och det är mycket svårare att sikta rätt, men det är också betydligt roligare än att bara stå och passa lite lätt. Med mitt fotbollsintresse så går jag gärna ut och kickar lite boll med grabben när vi har tid. Grabben börjar faktiskt bli riktigt duktig, även fast han nog behöver träna lite på precisionen innan han är på pappas nivå. Skämt åsido, det dröjer nog inte många år innan han är förbi mig. Jag har inte spelat på flera år nu och jag tränade definitivt inte lika mycket som han gör. Det är väldigt kul att han brinner för fotbollen precis lika mycket som jag gör, då spelar det ingen roll om jag får ringa till ett glasmästeri varannan vecka. Även fast jag helst ser att detta är enda gången som ett glasmästeri kommer hit. Det är nog mer hans mamma som är orolig över våra fönsterrutor, men så mycket som han tränar så är det nog min högerfot hon får oroa sig över snart. Solen skiner i Lund så jag tänkte runda av här och sätta mig en stund på altanen, men håll utkik efter fler inlägg!